Sorg och hur hanterar vi den

Hur skall man göra för att lära sig sorg?

När ens föräldrar visat hela livet att man förtränger sorg, stoppar det längst in och inte visar något för någon. 

Att man får på sin höjd gråta inombords. Inte prata om det. Inte låtsas om att det finns.

Hur skall man då hantera sorg? 

Att gråta när man behöver. Att våga prata om det jobbiga, att våga känna, att vara öppen med att man har sorg i sitt liv. 

Sorg behöver ju inte vara att någon har lämnat jordelivet och gått över till andra sidan.

Det kan vara en relation som tagit slut, en sjukdom som slagit till, att inte våga vara sig själv och många andra saker. 

Sorg är ett tungt ord, det är förknippat med svart färg, att vara lågmäld med någon som bär på sorg. Men behöver det verkligen vara så? Att få en person som har sorg att känna lite glädje, om den kan och är mottaglig. För att känna glädje i sorgen är ok. Det är ingen som tittat snett på en för att man skrattar även om man bär på sorg. 

Finns det någon gräns för hur länge man ”ska” sörja? Nä, det tycker jag inte att det gör. Däremot så kan det vara så att man behöver gå igenom alla högtidsdagar, födelsedag, och andra minnesdagar en gång för att kunna släppa just det, och det tar ju ett år för en att göra det. Men det är ok att ha roligt. Att fortsätta leva även om den vi älskat har lämnat oss.

Om den som gått över till andra sidan har levt med en tids sjukdom, så har förmodligen de nära anhöriga redan börja sin sorgeprocess när sjukdomen kom. Så gjorde jag. Jag visste var det skulle sluta när min mor fick cancer, och där och då startade min process. 

Det finns ju alltid för och nackdelar med allt. Att få en nära anhörig som blir sjuk är ett helvete, man vill byta med dem för att de inte skall behöva lida, man vill ta det onda man vill göra allt för att underlätta för dem. Och man får en tid på sig att säga det man vill ha sagt, prata ut om det är något som har hänt och man kan gråta ihop över situationen som är. 

Man har en chans att säga farväl och vara vid deras sida när slutet kommer.

Men om den person man älskar försvinner i tex en bilolycka, så har man ju inte haft en chans att rätta till något om det är något som blivit fel. Och man får en chock som kan ta lång tid att hämta sig från över en så plötslig förlust. 

Men det finns inget rätt eller fel i sorg, den bara är. Olika för alla, svart för vissa, ljus för andra. Och de är OK.

Känner du dock att du inte kan hantera din sorg själv, tveka då inte att ta professionell hjälp för att ta dig ur det djupaste hålet, det är du värd. För du är värd att må bra.